Det finns en hel värld inom varje människa – en värld som inte syns för ögat men som spelar en avgörande roll för vår existens. Denna värld består av biljoner mikroorganismer: bakterier, virus, svampar och andra mikroskopiska livsformer som tillsammans utgör det vi kallar för vår mikrobiota. I Sverige, där intresset för hållbarhet, hälsa och vetenskap växer, blir förståelsen för denna osynliga värld allt viktigare.
Reklam
Ett ekosystem i miniatyr
Mikrobiotan i människokroppen kan ses som ett komplext ekosystem – ungefär som en skog eller en sjö, men i miniatyr. Den största koncentrationen finns i tarmen, där bakterierna hjälper till att bryta ner maten, producera vitaminer och skydda mot sjukdomsframkallande mikrober. Men mikroorganismer lever också på huden, i munnen, i lungorna och till och med i ögonen.
Denna mångfald av liv är inte slumpmässig. Varje miljö i kroppen erbjuder sina egna förutsättningar – fukt, temperatur och pH-nivå – som formar vilka arter som trivs där. På så sätt blir kroppen ett helt universum av små livsformer, där balansen mellan dem avgör hur vi mår.
Tarmens hjärna
Under de senaste decennierna har forskare börjat förstå hur starkt kopplad tarmen är till hjärnan. Den så kallade tarm-hjärnaxeln beskriver hur mikroorganismer i tarmen påverkar vår psykiska hälsa, vårt humör och till och med vårt beteende. Vissa bakterier producerar signalsubstanser som serotonin och dopamin – ämnen som påverkar hur vi känner glädje, lugn eller oro.
Detta innebär att det vi äter och hur vi lever påverkar inte bara vår fysiska hälsa utan även vår mentala balans. I Sverige, där vintermörkret kan vara långt och ljusbristen påverkar humöret, blir samspelet mellan kost, mikrobiota och välbefinnande ett särskilt intressant forskningsområde.
Vän eller fiende?
Inte alla mikrober är goda – vissa kan orsaka infektioner eller inflammationer. Men i naturen handlar överlevnad ofta om balans, inte om att utrota. Den mänskliga kroppen fungerar på samma sätt. När balansen rubbas – exempelvis genom stress, antibiotika eller dålig kost – kan skadliga bakterier ta över och skapa problem.
Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet har länge haft fokus på antibiotikaanvändning och resistens, och forskare arbetar aktivt för att förstå hur man kan återställa mikrobiotans balans efter behandlingar. Fermenterad mat, fiberrik kost och probiotika är några av de vägar som undersöks och används alltmer.
Den nordiska livsstilen och mikrobiotan
Svenskar har länge varit medvetna om naturens påverkan på hälsa. Frisk luft, skogspromenader och en kost rik på naturliga råvaror är en del av den nordiska livsstilen. Denna kultur, där närhet till naturen värderas högt, speglas också i hur man ser på kroppens inre natur.
Studier har visat att människor som lever nära naturen ofta har en mer varierad mikrobiota – något som stärker immunförsvaret. Barn som växer upp på landsbygden eller har mycket utomhuslek får tidigt kontakt med jordbakterier, vilket tros minska risken för allergier och autoimmuna sjukdomar senare i livet.
