Det finns få naturfenomen som fascinerar människor lika mycket som norrskenet – det dansande ljuset på himlen som färgar natten i gröna, rosa och violetta nyanser. I Sverige, särskilt i norr över Lappland, är norrskenet en del av kulturen och naturupplevelsen. Men bakom denna magiska syn döljer sig ett komplext samspel mellan solen, jordens magnetfält och partiklar från rymden.
Reklam
Norrskenet, eller aurora borealis, uppstår när laddade partiklar från solen kolliderar med jordens atmosfär. Solen sänder ut en ständig ström av partiklar, kallad solvinden. När solaktiviteten ökar, till exempel vid solutbrott, blir denna vind kraftigare. Partiklarna färdas med enorm hastighet mot jorden, men de flesta stoppas av vårt magnetfält – en osynlig skyddande sköld som omger planeten. Vid polerna är dock magnetfältet svagare, vilket gör att en del av partiklarna kan tränga in i atmosfären. Där krockar de med syre- och kväveatomer, vilket får himlen att lysa upp.
Färgerna i norrskenet beror på vilken gas partiklarna träffar och på vilken höjd det sker. Syreatomer ger ett grönt eller rött sken, medan kväveatomer skapar blåa eller lila toner. Det är denna variation som gör varje norrsken unikt. Inga två uppvisningar är exakt likadana – de förändras ständigt i form, rörelse och intensitet.
Magnetstormar spelar en central roll i detta fenomen. När solen har en särskilt aktiv period, kastar den ut enorma mängder laddad plasma i rymden, så kallade koronamassutkastningar. När dessa når jorden kan de störa magnetfältet och skapa kraftiga magnetstormar. För forskare är detta både ett varningstecken och en möjlighet – stormarna kan påverka satelliter, elnät och kommunikationssystem, men de kan också framkalla de mest intensiva norrskenen som någonsin observerats.
Sverige har en lång tradition av forskning kring norrskenet. I Kiruna finns Institutet för rymdfysik (Institutet för rymdfysik), som sedan mitten av 1900-talet studerar jordens magnetosfär och solens påverkan på vår planet. Här skickas raketer upp för att mäta partiklar i atmosfären och samla data om hur magnetstormar bildas. Tack vare denna forskning vet vi idag mycket mer om hur rymdvädret fungerar och hur det påverkar både naturen och tekniken på jorden.
För lokalbefolkningen i norra Sverige är norrskenet inte bara ett vetenskapligt fenomen, utan även ett kulturellt symbol. Samerna har länge berättat historier om ljusen på himlen – ibland som själar som dansar, ibland som ett tecken på respekt för naturen. I modern tid har norrskenet blivit en del av turistnäringen och lockar besökare från hela världen. Många reser till Abisko eller Jukkasjärvi för att uppleva det spektakulära ljuset under den klara vinternatten.
